Jag har ju skrivit om henne i ett tidigare inlägg också. Men så är det väl. Om det är något riktigt bra man vill säga, så kan man lika gärna säga det många gånger!
En sån mamma som hon har varit till mig vill jag också bli till Vilde, och mina andra framtida barn. Hon är konsekvent men samtidigt har hon alltid varit ödmjuk för sina egna fel och brister. Hon har alltid varit min vän, samtidigt som hon har varit just det jag kallar henne, mamma. Hon är en god lyssnare och en utmärkt rådgivare. Hon har alltid gjort sitt bästa för att sätta sig in i min situation, även om det då handlar om en förvirrad pubertal fjortonåring med tusen frågor om varför saker är som det är. Hon är en trygghetskälla, som en stadig grund att alltid falla tillbaka på. När jag var mindre hade hon tydliga riktlinjer för vad som gällde, men samtidigt gett mig utrymme att själv upptäcka. Hon är generös och aldrig snål.
Ja jag skulle faktiskt kunna fortsätta hur länge som helst om varför hon som mamma är min förebild på hur jag själv vill bli. Men nu får det räcka.
och om jag kommer på någon mer förebild jag har under dagen så får jag väl skriva det lite senare i så fall.
fina
SvaraRadera