Och så är det ju 8 mars. Internationella kvinnodagen. Jag älskar att jag är kvinna, för det finns väl ingen styrka som är så stark som den kvinnliga, ingen glädje eller sorg som den. Att ha en medfött intuition med magiska egenskaper. Skönheten och moderskärleken. Att kunna bära på styrkan som krävs för att bära fram ett nytt liv inom sig, för att sedan genomlida smärtan i att föda fram det. Samtidigt vara så skör och ömtålig som ett darrande asplöv. Ja det krävs väl en kvinna för det.
Det här är inget inlägg för att skapa uppror. Det är skillnad på kvinnofråga och jämställdhetsfråga. Jag är väl ingen feminist direkt- men jag tycker helt enkelt tjejer är bäst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar