I söndags var det så att Vilde barnvälsignades. Det var mycket fint, härligt och trevligt. Vildes gammelmormor, farmor och farfar, faster och farbröder plus (snart förhoppningsvis) ingifta faster kom hit långväga ifrån och dessutom släktingar från min sida av familjen kom och delade det här med oss.
Jag vet att ni är många som läser som inte kanske vet vad barnvälsignelse är. Det innebär ungefär, i korta drag, att en pastor ber för barnet i fråga och välsignar det, tackar för det mirakel som det faktiskt är och ber att allt ska gå bra i livet. Det skulle på ett sätt kunna liknas med barndop, men samtidigt så är det ju inte det. Hur som helst var det oerhört fint.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar